Hem / "Curling är en ursäkt för att umgås"

"Curling är en ursäkt för att umgås"

En sammanfattning av studierna kring curling som motionsidrott och vad det har lärt oss om föreningslivet och rekryteringen av nya curlare.

Dr. Heather Mair är en kanadensisk professor vid the Department of Recreation and Leisure Studies vid University of Waterloo i Ontario, Kanada. Hon har studerat föreningsverksamhet och curling i över 15 år. Tillsammans med andra kanadensiska professorer, som Dr. Richard Norman och Simon Barrick (Phd C), har hon publicerat en rad artiklar om curlingens utveckling, normativitet och betydelse för människors hälsa. Kontexten är framförallt kanadensisk landsbygd men det finns mycket vi kan lära från de studier som har gjorts. 

Vi har kontakt med dessa professorer löpande för att lära oss mer av vad de har kommit fram till. I denna artikeln finns en sammanfattning, främst av de samtal vi haft med Dr. Mair om föreningsverksamhetens roll för människors sociala liv och hur rekryteringen till curling egentligen fungerar.  

“Curling är en ursäkt för att umgås”

Detta påstår Dr. Mair och skrattar samtidigt som hon fortsätter: 

- Ni är ju inbitna curlare och gillar kanske inte att höra detta, men de flesta jag har träffat inom ramen för min forskning, vill använda curling som ett sätt att komma hemifrån, ha roligt och träffa sina vänner. 

Hon menar vidare att detta är en av curlingens främsta styrkor och att vi behöver vara duktiga på att marknadsföra de sociala aspekterna i vår idrott när vi rekryterar medlemmar. Vi bör också arbeta för att att curlinghallen ska vara en plats dit fler människor kommer för att umgås, oavsett om de har intentionen att curla eller inte. I slutändan kommer det att ge föreningarna både starkare ekonomi och fler curlare. 

Om Dr. Mair fick en obegränsad budget och möjligheten att bygga en curlinghall från grunden, säger hon att hon skulle byggt en hall där området utanför isen är öppet och inbjudande. Där curlingbanorna syns tydligt i all sin prakt, men ändå inte har främsta fokus. Hon skulle bygga något som mer liknar ett center för aktivitet och socialt umgänge med tillhörande curlingbanor, än en curlingklubb. 

På frågan vad hon skulle göra om hon fick medel att rekrytera curlare till befintliga föreningar och curlinghallar så svarar hon att hon fortfarande skulle lägga största fokus på att skapa en social miljö utanför isen. 

I exempelvis Kanada, så finns oftast en restaurang och bar i curlinghallen. På vissa mindre orter är curlinghallens restaurang också ett av de bättre alternativen för folk som vill gå ut och äta. Det gör att curlinghallen blir en plats dit man går även om man inte har för intention att spela curling. Dr. Mair menar att om vi kan få människor att hitta sitt sammanhang i lokalen och trivas där, så kommer vi också börja att rekrytera curlare. 

(Vilka personer eller grupper som behöver en plats att vara på, kan vi bjuda in till våra curlinghallar?) 

Breddidrott och elitidrott lever inte i symbios

Redan i vårt första samtal, gör Dr. Mair två konstateranden. Det första är att en stor bredd av idrottare är inte drivande för att få fram bra landslag och elit. Det andra är att en riktigt bra elit är inte heller den mest drivande faktorn för att rekrytera en stor bredd och många motionsutövare. Om vi tänker efter, så är väl svensk curling ett tydligt exempel på båda dessa saker. 

Hon menar också, att om idrottsrörelsen i stort slutar behandla bredd- och motionsidrott som något som lever i symbios med elitidrott och att de skulle ha stor påverkan på varandra, så skulle vi kunna rekrytera många fler. Genom att erbjuda fler sätt att spela curling som inte är knutet till matcher, seriespel och tävling utan där främsta fokus är social- och fysisk aktivitet. 

Självklart finns curlare som börjat med curling för att de sett mästerskap på TV eller som blivit lockade genom Prova På i samband med EM, VM eller OS. Det är inte på något sätt dåligt för oss att få mer curling på bästa sändningstid och att fler får upp ögonen för vår idrott. Det är bara inte den stora faktorn som driver rekrytering. 

Riktigt bra elit, kommer av att det finns personer som är villiga att arbeta outtröttligt för att bli bäst, i kombination med tillgång till de resurser och tränings/tävlingsmöjligheter som en elitidrottare behöver. 

Den stora massan av motionsidrottare, kommer genom en föreningsverksamhet där människor trivs. Genom sammanhållning, roliga aktiviteter och en tydlig struktur och medveten strategisk plan för verksamheten. 

Vad driver då rekrytering?

Det vanligaste sättet att bli rekryterad till curling är genom familj, vänner och bekanta som curlar. Den som börjar med curling gör det för att hen redan känner någon som spelar.

Är det inte så att en vän aktivt tar med den nya medlemmen, så är det vanligaste att en curlare börjar tack vare att personer på jobbet curlar och anordnar aktiviteter för arbetsgruppen och indirekt blir även den rekryteringen genom befintliga relationer. 

Rekryteringen av curlare tenderar att öka under OS-säsonger. Men snarare än att all curling på TV driver människor till Prova På som sedan blir medlemmar, så pekar de kanadensiska studierna på att orsakerna till medlemsökningen verkar bero på att befintliga curlare är extra exalterade under OS. Vi som redan är curlare tar helt enkelt med oss fler vänner och bekanta till curlinghallen denna period. Och det är dessa personer som sedan rekryteras till föreningsverksamhet. 

Kompisrekrytering bidrar till en homogen medlemsbas

En utmaning gällande kompisrekrytering är den homogenitet som det bidrar med. Människor umgås överlag med andra personer som är ganska lika dem själva. När curlare rekryterar sina vänner och bekanta, stärks befintliga normer som i vår idrott innebär att den typiske curlaren är vit, man, medel- eller överklass och medelålder eller äldre. 

Nog har vi plats för fler personer även inom normen när det gäller Svensk Curling. Men för att vara en idrott som stolt påstår sig vara en plats för alla. Där vi spelar alla tillsammans på lika villkor, så behöver vi göra en ansträngning för att vidga normen och göra riktade insatser för att lyckas. Genom att utveckla vår föreningsmiljö, aktiviteter och medlemsstruktur för välkomna även fler målgrupper. 

Läs gärna om exemplet om arbetet som Curling Alberta gör med rekrytering av barn och unga från underrepresenterade målgrupper. Under 2022-2023 finns även möjligheter för svenska curlingföreningar att söka projektstöd för att liknande arbete.