Riktlinjer för barn- och ungdomsverksamhet

Vårt mål är att riktlinjerna ska vara enkla att tillämpa i våra curlingföreningar och att även vi på förbundet ska ha tydliga rutiner så att inga viktiga detaljer faller mellan stolarna.

Vårt arbete ska både främja en bra verksamhet och förebygga otrygghet. Vi ska också ha tydliga rutiner på plats så att vi kan agera effektivt om något skulle hända.

Har du frågor eller kommentarer gällande riktlinjerna eller gällande barn- och ungdomsverksamheten, kontaktar du oss enklast via info@curling.se

Identifierade normer inom curlingens barn- och ungdomsverksamhet.

De normer vi har identifierat grundar sig till stor del på en uppskattning av Svenska Curlingförbundet, våra aktiva ungdomar, ledare och föreningar.

Aktiva barn och ungdomar

En levande norm inom Svensk Curling är att vi lever efter värdegrunden. Aktiva, ledare och föräldrar berättar till stor del om en idrott som är snäll och har ett fokus på gemenskap. Det är en norm vi vill värna om och fortsätta arbeta med. Vi har även identifierat följande normer gällande: 

• Kön & Könsidentitet: Det är fler pojkar än flickor som spelar curling, även om fördelningen är relativt jämn i de yngsta åldrarna. Ju äldre utövare, desto större andel pojkar och män spelar curling. Vi ser en stor fördel att pojkar och flickor spelar tillsammans i de yngre åldrarna och våra tävlingsbestämmelserna slår fast att aktiva själva identifierar sin könstillhörighet i de fall det finns könsindelade klasser. Detta borde ge en god möjlighet för inkludering gällande transpersoner och icke-binära i ungdomsverksamheten.
  
  

• Ålder: Det finns en norm inom flertal föreningar att börja med curling efter att utövaren är tillräckligt stor/gammal för att förstå spelet och spela över hela banan, vilket innebär åldrar 12 och uppåt. Vi ser att denna norm kan brytas då det finns mycket glädje och utveckling i deltagandet även för yngre barn.
  
  

• Socio-ekonomisk status: Historiskt sett är det personer med medel- eller hög socioekonomisk status som deltar i curling och vår uppfattning är att det till stor del stämmer även idag.
  
  

• Funktion: Inom barn- och ungdomsverksamheten är det övervägande aktiva som inte har synliga eller tydligt märkbara funktionsnedsättningar som deltar. Ett antal föreningar genomför och har genomfört särskilda träningar för ungdomar med NPF-diagnos.
  
  

• Etnicitet: Det är en övervägande majoritet personer med svensk bakgrund som spelar curling. Ungdomar och ledare med utländsk bakgrund är underrepresenterade.

Ledare

De normer som finns identifierade bland aktiva barn och unga gäller till stor del även för ledare. Däremot har vi en jämn representation av manliga och kvinnliga ungdomsledare i utbildning och ser att representationen bland ledare är mer jämn än den bland våra aktiva. Till det har vi identifierat en norm att ledare ofta har en bakgrund som aktiv själv, alternativt är förälder till någon aktiv. 

Föreningsledare

De normer som finns identifierade bland aktiva och ledare gäller till stor del även för de som leder  föreningar och distrikt. Vi uppskattar att det finns en underrepresentation av unga och kvinnor i styrelser.

Identifierade hinder och riskzoner

Hinder

Vi har identifierat följande hinder kring vår verksamhet, som kan göra det svårare för aktiva, ledare och föreningar att leva upp till riktlinjerna.

• Brist på ledare: I många föreningar är det få personer som gör stor del av det ideella arbetet. Flera rapporterar en brist på dedikerade ungdomsledare och har inte heller någon plan för att involvera och utbilda föräldrar eller äldre ungdomar.

Fler ledare, en större mångfald av ledare och ledare som har tid att endast fokusera på ungdomsverksamheten skulle ge större möjlighet att skapa en väl anpassad ungdomsverksamhet.

• Brist på istid, planering och administrativa resurser: Detta ser såklart olika ut över landet men i vissa fall kan det finnas brist på istid. Särskilt i hallar som inte är helt dedikerade för curling eller i föreningar som har stora krav på sig att bedriva uthyrningsverksamhet för att klara sin ekonomi.

Brist på resurser kring verksamheten, som någon med huvudansvar för planering och administration kring verksamheten, kan också göra utgöra ett hinder för att föreningen ska kunna driva en verksamhet som lever upp till riktlinjerna.

• Kommunikation: Kommunikation hör ihop med brist på administrativa resurser till verksamheten. Det krävs kunniga personer med avsatt tid i föreningen för att säkerställa att riktlinjerna kommuniceras till alla berörda.
  
  

• Ekonomiska hinder: Curling är relativt sett en billig aktivitet då det är låga deltagaravgifter och inte ställer stora krav på utrustning. Vi ska arbeta för att barn och unga ska kunna spela och tävla utan långa resor med höga kostnader. Det kan ändå vara ett hinder, både för förening och för den enskilda deltagaren att finansiera idrotten.
  
  
• Anläggning och svårigheter till spontanidrott: Med undantag för FloorCurling, är curling en idrott som kräver mycket gällande anläggning. Det kan utgöra ett hinder för spontanidrott då det behöver finnas tillgång till is, stenar och utbildade personer som kan förbereda banorna för spel.
  
  
• Befintliga normer: De normer vi identifierat kring vår idrott kan göra ett hinder för exempelvis ungdomars delaktighet om vi inte mycket medvetet reflekterar över vem som får frågan att bli ledare, sitta i en styrelse och så vidare.
  
  

Riskzoner

• Omklädningsrum: Vi bedömer omklädningsrum som en låg risk då det sällan sker duschning i samband med curling och aktiva kan välja att komma ombytta och endast byta skor inför sin curlingträning. Varje förening behöver ändå kontrollera att det finns vuxna att tillgå och fånga upp om det händer saker i omklädningsrummet som ungdomarna upplever otryggt. Samt att ingen vuxen är ensam med någon ungdom i omklädningsrum.
  
  
• Resor och övernattningar: Kan alltid utgöra en risk, även om barn och unga reser med egen förälder. Ingen vuxen ska bo ensam med barn som inte är deras eget och föreningen ska alltid kommunicera tydligt hur en person ska gå till väga om de upplevt något eller misstänker att någon annan upplever något som inte är tryggt.
  
  

• Maktrelationer: Det finns en risk att det bildas maktrelationer kring idrott. En duktig och dominant tränare kan upplevas som svår att ifrågasätta eller en utmärkande idrottare kan ges för mycket inflytande kring verksamhetens utformning.
  
  

• Otydlighet: Alla föreningar har inte tydligt kommunicerat till sina aktiva, ledare och föräldrar vilka riktlinjer som gäller för verksamheten och inte heller var de ska vända sig om de behöver rapportera något. Detta utgör en risk, då det kan fördröja att information kommer fram och ärenden behandlas i tid.
  
  

• Skador: Skaderisken är relativt låg i curling. Halka och hård is kan definitivt utgöra en risk. Aktiva som deltar i verksamheten och är under 12 år ska alltid ha hjälm. Det är en stark rekommendation även för U16 och för målgruppen krävs målsmans godkännande om barnet ska beträda isen utan hjälp.

Belastning på knän, höfter och axlar kan bli långsiktiga problem och kräver att ledare kan stötta ungdomarna också i rörlighet- och styrketräning.

Resursfördelning.

Resurser för barn och ungdomsverksamheten inom Svenska Curlingförbundet består av:

Personella resurser

Ansvarig person för riktlinjerna verksamheten för barn- och ungdom är utvecklingskonsulenten hos Svenska Curlingförbundet tillsammans med ungdomsutskottet. Verksamheten bedrivs uppdelat i tre regioner där varje region har en huvudansvarig förening med personer som ansvarar för att utveckla och driva samarbeten och planering inom den egna regionen.

Ekonomi

Svenska Curlingförbundets verksamhetsstöd och projektstöd för barn- och ungdomsverksamheten ska användas i enlighet med riktlinjerna, med svensk curlings utvecklingsprogram och i linje med Idrottens idéprogram Idrotten Vill.

Medel ska fördelas för att skapa lika förutsättningar mellan könen och för att öka mångfald bland curlingens aktiva och ledare.

Material och banor

Utrustning, banor, tränings- och tävlingstider ska alltid fördelas för att ge så rättvisa och jämlika förutsättningar som möjligt för de barn och unga som vill delta i spel både inom och utanför förening.

Utbildning och stöd.

Från Svenska Curlingförbundet

Utbildning och mallar för planering finns på samtliga nivåer för ungdomsverksamheten. SCF tillhandahåller utbildning varje säsong för:

• Vårdnadshavare
• Hjälptränare (passar som första steg för unga ledare).
• Ungdomsledare
• Coacher
• Föreningar
• Klubbinstruktörer
• Ungdomar som vill starta egen kommitté och lära sig om styrelsearbete

Samtliga inbjudningar och länkar till materialet finns på vår hemsida. Länk till annan webbplats.

Från RF-SISU

Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna har 19 distriktskontor Länk till annan webbplats. med resurspersoner som är kontaktpersoner för curling. De erbjuder utbildning och stöd till föreningar.

Vi rekommenderar även RF-SISU:s digitala utbildningsmaterial Skapa trygga och inkluderande Idrottsmiljöer Länk till annan webbplats..

Annat

Folkhälsomyndighetens utbildning Ledare som Lyssnar Länk till annan webbplats. är en utbildning om psykisk hälsa för den som leder barn och unga på fritiden. Du får lära dig hur du kan upptäcka och stötta bransch unga som mår dåligt och få tips om hur du kan stärka den psykiska hälsan.